I sommar ska svenskarna rösta i EU-valet, men det är svårare än någonsin att skilja på fakta och fejkade nyheter.
Väljarna uppmanas därför att vara källkritiska och ha en stor portion sund skepsis när de bildar sig en uppfattning om kandidaterna.
Vart femte år utövar de europeiska medborgarna sin demokratiska plikt när de röstar i valet till Europaparlamentet.
Men på många sätt ser världen lite annorlunda ut i år än den gjorde vid det förra valet 2019. Framför allt kan lanseringen av artificiell intelligens 2022 visa sig förändra förutsättningarna för årets EU-val eftersom AI har gjort förfalskning av texter och bild- och videomaterial tillgänglig för alla, på en så hög nivå att det kan vara mycket svårt att skilja fakta från falska nyheter.
Begreppet fake news, som avser helt eller delvis fabricerat nyhetsmaterial som används för att sprida desinformation, för att till exempel påverka väljare, är dock ingen nytt fenomen. Fake news har funnits länge, men framför allt under presidentvalet i USA 2016 spelade falska nyheter på nätet, i synnerhet på sociala medier, en viktig roll. Det är därför inget nytt att väljare måste navigera bland desinformation innan de lägger sin röst. Hastigheten som den tekniska utvecklingen har accelererat med, särskilt under de senaste åren, kan däremot vara svår att vara förberedd på.
Framför allt har utvecklingen inom deepfakes, där människors ansikten och röster är helt eller delvis fejkade, gått snabbt. I dagsläget är deepfakes så övertygande att det kan vara svårt att avgöra om innehållet är äkta eller inte. Och det är förstås problematiskt att man som väljare inte med säkerhet vet vem eller vad man röstar på.
Kan AI utmana den demokratiska legitimiteten?
Deepfakes är rent allmänt ett problematiskt fenomen som kan användas för bedrägerier, desinformation och utpressning. Men jag ser en ny och potentiellt mycket allvarlig problematik som uppstår i samband med händelser som demokratiska val. Det är nämligen en grundläggande princip i demokratin att väljarna ska ha en välinformerad grund när de röstar.
Den demokratiska modellens grundtanke är ett bildat och upplyst folk som röstar i en öppen och transparent process. Men om folket i stället fattar beslut på en fejkad eller iscensatt grund, som inte är transparent eller sanningsenlig, så äventyras den demokratiska legitimiteten.
Om valet till Europaparlamentet ska vara demokratiskt måste väljarna fatta välinformerade och väl genomtänkta beslut. Det är därför det är viktigt att svenskar – och resten av Europa – gör sin hemläxa innan de går till valurnorna den 9 juni.
Var kritisk och rösta på sanningsenliga grunder
När du stöter på desinformation – för det gör du – finns det ett antal förhållningsregler som du kan använda dig av för att se till att du fattar dina beslut baserat på riktiga, sakliga nyheter och korrekt information. I grund och botten måste du vara kritisk till vad du ser och hör inför och under EU-valet – särskilt på sociala medier. Om du stöter på påståenden eller uttalanden som förvånar dig eller som du inte hört förut är det alltid klokt att faktakolla dem på minst två andra ställen så att du kan bilda dig en nyanserad uppfattning utifrån olika källor.
Martin Kraemer, IT-säkerhetsspecialist på KnowBe4
Om du ser bildinnehåll som du misstänker är fejkat så titta extra noga på ansiktskonturerna. Det är vanligt att ett ansikte klistras in på en befintlig eller AI-genererad bild, men ofta syns detta i kanten av det infogade ansiktet – inte helt olikt face swap-funktionen som du kanske känner igen från olika appar. Ofta har AI också svårt att återge naturliga element som skuggor och ljus över ett motiv.
Om du stöter på videoinnehåll kan du titta efter kroppsspråk som verkar onaturligt, ögon som flackar eller stirrar konstigt och rent allmänt efter detaljer som verkar underliga. Du kan också hålla ett öga på om munrörelserna matchar orden som sägs. AI har nämligen ofta svårt att matcha munrörelser exakt med ljudspåret i en video. Du kan också lyssna noga och se om rösten i videon är naturlig eller om det finns fel i uttal eller intonation.
Så när du granskar kandidaterna till det kommande EU-valet, kom ihåg att ha en rejäl dos skepsis, var källkritisk, titta noga på bilder och videor och använd ditt sunda förnuft.
Av Martin Kraemer, IT-säkerhetsspecialist på KnowBe4.
